{"id":2385,"date":"2013-02-02T22:34:01","date_gmt":"2013-02-02T21:34:01","guid":{"rendered":"http:\/\/hoppfull.nu\/?p=2385"},"modified":"2013-02-02T22:35:09","modified_gmt":"2013-02-02T21:35:09","slug":"ibland-missar-man-ett-hal-och-faller-i","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hoppfull.nu\/index.php\/2013\/02\/02\/ibland-missar-man-ett-hal-och-faller-i\/","title":{"rendered":"Ibland missar man ett h\u00e5l och faller i av gammal vana"},"content":{"rendered":"

Som jag skrev ig\u00e5r<\/a> s\u00e5 sj\u00f6nk hum\u00f6ret och tyv\u00e4rr blev hum\u00f6ret inte b\u00e4ttre idag, snarare s\u00e4mre. Jag vet inte om det \u00e4r en sen reaktion p\u00e5 att pappa dog eller om det beror p\u00e5 annat. Jag var p\u00e5 en kurs genom jobbet i veckan, en kurs som innebar en 22-timmars kryssning med Birka. Dag- och kv\u00e4llstid var inget problem, men n\u00e4r jag l\u00e5g sj\u00e4lv i min hytt kom minnen fr\u00e5n alla resor jag gjorde till Finland som barn. N\u00e4r jag var riktigt liten var min bror och syster med, sen n\u00e4r de var st\u00f6rre s\u00e5 var det bara pappa och jag. Mamma f\u00f6ljde aldrig med, inte ens innan skilsm\u00e4ssan, jag vet inte varf\u00f6r. Det var pappa och jag. S\u00e5 m\u00e5nga minnen fr\u00e5n dessa resor. Minnen av farmor och farfar, mina kusiner, farbror och hans fru \u00f6vrig sl\u00e4kt. Men framf\u00f6r allt pappa och v\u00e5r sommarstuga och glassen jag alltid fick, varje dag, d\u00e5 vi \u00e5kte fr\u00e5n farmor och farfar till stugan.<\/p>\n

Jag har s\u00e5 m\u00e5nga minnen fr\u00e5n dessa somrar, som den sommar d\u00e5 han byggde min egna brygga. En liten, bredvid den stora, en l\u00e4gre s\u00e5 jag n\u00e5dde ner till vattnet. En sommar n\u00e4r jag kanske var fem \u00e5r gammal s\u00e5 hade jag tr\u00e4skor med blommor p\u00e5, jag var s\u00e5 stol \u00f6ver. Denna sommar tog jag ett oavsiktligt bad i sj\u00f6n, jag for med huvudet f\u00f6re efter att ha r\u00e5kat st\u00f6ta emot med baken mot den stora bryggan n\u00e4r jag b\u00f6jde mig fram. Pappa var i n\u00e4rheten s\u00e5 klart och fiskade upp mig snabbt. Men min ena fina tr\u00e4sko fl\u00f6t iv\u00e4g och jag var otr\u00f6stlig s\u00e5 pappa tog roddb\u00e5ten och r\u00e4ddade min tr\u00e4sko. Den stora bryggan har blivit utbytt genom \u00e5ren, och den lilla med f\u00f6r Marias brygga har blivit tradition. Trots att jag h\u00f6ll p\u00e5 bli av med min tr\u00e4sko s\u00e5 \u00e4r detta ett av de bra minnena. <\/p>\n

Sju veckor nu, f\u00f6rst\u00e5r fortfarande inte att han \u00e4r borta. <\/p>\n

Sen \u00e4r det tankar av andra slag om tynger mitt sinne. Tankar om framtiden och hur den ska se ut. Kommer mitt liv forts\u00e4tta att bara vara jobb, s\u00f6mn och mat f\u00f6r all framtid eller kommer det f\u00f6r\u00e4ndras. Och om det f\u00f6r\u00e4ndras, till vad och hur?<\/p>\n

Allt det h\u00e4r, minnen och funderingar, skapade visst ett h\u00e5l. Ett h\u00e5l som jag helt missade. Och jag f\u00f6ll. Nu ska jag bara orka kravla mig upp igen.<\/p>\n

Nr 11 av #blogg100<\/em><\/p>\n

Dela:<\/h3>