Ja, var ska man b\u00f6rja egentligen. Inget direkt roligt \u00e4mne tycker jag, eller det hade det kanske varit om mina f\u00f6r\u00e4ldrar inte var som de \u00e4r. F\u00f6r ett par veckor sedan s\u00e5 gick jag och funderade p\u00e5 om jag kunde v\u00e4lja n\u00e5got av allt el\u00e4nde som funnits\/finns i mitt liv att ta bort s\u00e5 skulle det ha varit mina f\u00f6r\u00e4ldrar. En hemsk tanke egentligen, men ack s\u00e5 sant. M\u00e5nga skulle s\u00e4kert tro att barnl\u00f6sheten var n\u00e5got jag velat v\u00e4lja bort, och visst den har inte varit kul, men jag hade hellre haft en bra uppv\u00e4xt f\u00f6r den jag hade pl\u00e5gar mig fortfarande.<\/p>\n
Men nu kom jag lite p\u00e5 villov\u00e4gar fr\u00e5n \u00e4mnet.<\/p>\n
Min mor har jag inga positiva minnen av och jag har verkligen f\u00f6rs\u00f6kt komma p\u00e5 n\u00e5got men det g\u00e5r inte. De kanske finns men i s\u00e5 fall s\u00e5 har jag har jag f\u00f6rtr\u00e4ngt dem, precis som s\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r av min barndom. Det jag kommer ih\u00e5g \u00e4r hur hon l\u00e5ste in mina leksaker f\u00f6r att jag inte skulle st\u00f6ka ner, en annan sak \u00e4r hur hon en g\u00e5ng tyckte jag var besv\u00e4rlig och sa att nu g\u00e5r hon och kommer inte tillbaka. Hur gammal kan jag ha varit den dagen? Minns ej men jag hade inte b\u00f6rjat i skolan i alla fall.<\/p>\n
Jag har inte haft n\u00e5gon kontakt med min mor sen den 18:e augusti 1990 (eller var den den 20:e, nu blev jag os\u00e4ker). Den dagen sa hon att hon inte ville se mig mer, att jag inte beh\u00f6vde henne, att hon sa upp alla band med mig (och mina syskon). F\u00f6r ett tag sedan s\u00e5 s\u00e5g jag ett foto av henne p\u00e5 Facebook (min \u00e4ldsta systerdotter har kontakt med henne nu) och jag kan \u00e4rligen s\u00e4ga att jag inte k\u00e4nde igen henne, hon ser inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt ut som jag minns henne. De 20 \u00e5ren har f\u00f6r\u00e4ndrat b\u00e5de henne och mig och kanske skulle hon inte k\u00e4nna igen mig heller…om hon nu ens skulle vilja det.<\/p>\n
Min far. Var b\u00f6rjar man? Han har alltid st\u00e4llt upp f\u00f6r mig, alltid funnits d\u00e4r och hj\u00e4lpt mig s\u00e5 gott han har kunnat. Men hans alkoholism har gett mig m\u00e5nga sorger och har f\u00e5tt mig att gr\u00e5ta m\u00e5nga t\u00e5rar. Trots detta \u00e4r han min far och jag bryr mig om honom, jag f\u00f6rs\u00f6ker bara undvika honom n\u00e4r han har druckit. Jag vill inte prata med honom eller se honom d\u00e5, ibland \u00e4r det dock oundvikligt. Tyv\u00e4rr.<\/p>\n