S\u00e5 var det \u00e5ter den dag p\u00e5 \u00e5ret, dagen f\u00f6re mors dag,\u00a0dagen d\u00e5 vi uppm\u00e4rksammar alla som har sv\u00e5righeter att bli f\u00f6r\u00e4ldrar. Jag har ett tag tillbaka funderat p\u00e5 vad jag skulle skriva om i \u00e5r, jag k\u00e4nner att mina tidigare inl\u00e4gg p\u00e5 denna dag har varit ganska utt\u00f6mmande men jag k\u00e4nner \u00e4nd\u00e5 att jag vill skriva n\u00e5got, f\u00f6r att uppm\u00e4rksamma, f\u00f6r att synligg\u00f6ra. Vi ofrivilligt barnl\u00f6sa har blivit mer synliga de senaste \u00e5ren men \u00e4nd\u00e5 \u00e4r vi s\u00e5 m\u00e5nga som g\u00f6mmer oss. F\u00f6r det g\u00f6r ont, f\u00f6r att det kanske k\u00e4nns skamligt – anledningarna \u00e4r lika m\u00e5nga som de finns de som inte vill prata om sin barnl\u00f6shet.<\/p>\n
De som f\u00f6ljer min blogg, och kanske \u00e4ven k\u00e4nner mig i verkliga livet, vet att jag ofta skriver\/s\u00e4ger att jag m\u00e5r bra i min barnl\u00f6shet. Men sj\u00e4lvfallet \u00e4r det inte s\u00e5. Jag har dagar d\u00e5 det g\u00f6r ont och jag t\u00e4nker p\u00e5 alla de saker som jag aldrig har f\u00e5r\/f\u00e5tt uppleva. Jag blir lite mer p\u00e5mind n\u00e4r n\u00e5gon i min egen \u00e5lder, eller i n\u00e4rheten av den, faktiskt blir gravid och sen f\u00f6der ett levande barn. Det p\u00e5minner mig att det kanske inte \u00e4r f\u00f6r\u00a0sent. Och det, mina v\u00e4nner, g\u00f6r ont. F\u00f6r mig, med mina problem att bli gravid, har det dock varit f\u00f6r sent sedan l\u00e4nge. Men \u00e4nd\u00e5 kommer den d\u00e4r lilla tanken att hon kunde, kanske skulle jag ocks\u00e5 kunna.<\/p>\n
Sen finns det olika saker som triggar ig\u00e5ng det onda, det kan vara allt fr\u00e5n gulliga barnfamiljer, gravida magar till all f\u00f6rbaskad reklam inriktad p\u00e5 mors dag som kommer i mailen eller syns p\u00e5 andra plattformar. Olika uttryck som folk sl\u00e4nger sig med \u00e4r en sak, f\u00f6r tillf\u00e4llet har jag otroligt sv\u00e5rt f\u00f6r ”barnbarn \u00e4r livets efterr\u00e4tt”. H\u00e4rom helgen n\u00e4r jag satt p\u00e5 t\u00e5get ner till G\u00f6teborg s\u00e5 var det en farmor\/mormor som satt och pratade med sin v\u00e4ninna och med eftertryck sa ”barnbarn \u00e4r verkligen livets efterr\u00e4tt”, mitt hum\u00f6r sj\u00f6nk som en sten. En annan sak som jag den senaste tiden har haft sv\u00e5rt f\u00f6r \u00e4r en gravid ”k\u00e4ndis” (fr\u00e5n en amerikansk dokus\u00e5pa) som jag f\u00f6ljer p\u00e5 Instagram. Hon har fr\u00e5n n\u00e4r det inte ens syntes att hon var gravid h\u00e5llit en hand under sin mage, f\u00f6r att verkligen tydligg\u00f6ra att hon \u00e4r gravid, p\u00e5 varenda kort som hon har lagt ut. (Nej, jag f\u00f6ljer henne inte l\u00e4ngre.)<\/p>\n
De h\u00e4r sakerna som jag tar upp \u00e4r inte logiska, men sen n\u00e4r \u00e4r sorg logisk? F\u00f6r det h\u00e4r \u00e4r en sorg, men en sorg som jag varit tvungen att l\u00e4ra mig leva med. Det \u00e4r ocks\u00e5 en livskris, som jag skrev om f\u00f6rra \u00e5ret<\/a>, och den kommer inte f\u00f6rsvinna. Barnl\u00f6sheten \u00e4r en del av mig, jag hade \u00f6nskat att det inte var s\u00e5, men nu \u00e4r det s\u00e5 och den har tyv\u00e4rr haft ett stort inflytande p\u00e5 den jag har blivit. Det g\u00e5r inte att komma ifr\u00e5n.<\/p>\n Mina tidigare inl\u00e4gg skrivna p\u00e5 Ofrivilligt barnl\u00f6sas dag g\u00e5r att finna h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n \u203a\u203a 88\/100 #blogg100<\/small><\/p>\nDela:<\/h3>