S\u00e5 var det den \u00e5ter h\u00e4r, min dag. Den d\u00e4r dagen som jag \u00f6nskar inte beh\u00f6vdes, precis som jag \u00f6nskar att det inte fanns n\u00e5got s\u00e5dant som ofrivillig barnl\u00f6shet. Men nu finns den, den ov\u00e4lkomna barnl\u00f6sheten. Vi \u00e4r m\u00e5nga som lider, m\u00e5nga av oss i tysthet eftersom det \u00e4r n\u00e5got man inte pratar om.<\/p>\n
N\u00e4r det kommer till mig sj\u00e4lv s\u00e5 har jag valt att vara \u00f6ppen med min barnl\u00f6shet, det var jag \u00e4ven under de tunga \u00e5ren d\u00e5 jag och exmannen f\u00f6rs\u00f6kte bli gravida. Nu pratar jag inte om det lika ofta l\u00e4ngre, jag befinner mig inte l\u00e4ngre i ”verkstan” och b\u00f6rjar \u00e4ven komma upp i den \u00e5ldern d\u00e5 det b\u00f6rjar bli f\u00f6r sent. Men om n\u00e5gon fr\u00e5gar ”Har du barn?”, d\u00e5 s\u00e4ger jag som det \u00e4r.<\/p>\n
En dag om \u00e5ret \u00e4r jag dock mer \u00f6ppen med det, och det \u00e4r just denna dag – dagen f\u00f6re Mors dag. V\u00e5r dag, min dag. Ofrivilligt barnl\u00f6sas dag<\/a>. Jag skriver alltid ett inl\u00e4gg h\u00e4r p\u00e5 bloggen och ocks\u00e5 ofta en statusuppdatering p\u00e5 Facebook och l\u00e4nkar till n\u00e5got om just barnl\u00f6shet. I \u00e5r la jag upp en film om 11 meningar som kan g\u00f6ra ont<\/a>. Jag g\u00f6r inte detta f\u00f6r att f\u00e5 medlidande, jag g\u00f6r det f\u00f6r att andra ska f\u00f6rst\u00e5 att barn inte \u00e4r en sj\u00e4lvklarhet f\u00f6r alla, att alla inte f\u00e5r\u00a0barn hur g\u00e4rna man \u00f6nskar, vill och l\u00e4ngtar. Trots f\u00f6rs\u00f6k efter f\u00f6rs\u00f6k efter f\u00f6rs\u00f6k…<\/p>\n Det var inte det jag hade t\u00e4nkt skriva om i \u00e5r utan i \u00e5r hade jag t\u00e4nkt skriva n\u00e5gra rader om \u00a0hur\u00a0ofrivillig barnl\u00f6shet \u00e4r en st\u00e4ndig f\u00f6ljeslagare, en livskris som aldrig g\u00e5r \u00f6ver. F\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 barnl\u00f6sheten ibland ben\u00e4mns, som en livskris. Men n\u00e4r andra kriser kanske klingar av s\u00e5 \u00e4r barnl\u00f6sheten en kris som inte f\u00f6rsvinner. Hur menar jag d\u00e5? Eller hur menar andra, kanske jag ska s\u00e4ga eftersom detta inte \u00e4r ett begrepp som jag myntat. N\u00e4r du \u00e4r i fertil \u00e5lder och aktivt f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 barn men f\u00f6rs\u00f6k efter f\u00f6rs\u00f6k misslyckas, ja d\u00e5 \u00e4r det kanske inte s\u00e5 sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 att det kan leda till en kris, en livskris. Sen kommer \u00e5ren d\u00e5 du inte f\u00f6rs\u00f6ker, men du s\u00f6rjer fortfarande, du p\u00e5minns fortfarande och kanske \u00e4r du fortfarande arg \u00f6ver den or\u00e4ttvisa som drabbats just dig. F\u00f6r p\u00e5minns g\u00f6r man, dagligen. (I mitt fall, trots att jag ”m\u00e5r bra” i min barnl\u00f6shet, s\u00e5 g\u00e5r det n\u00e4stan inte en dag utan att jag t\u00e4nker p\u00e5 det.)<\/p>\n S\u00e5 g\u00e5r \u00e5ren, du \u00e4r inte l\u00e4ngre i fertil \u00e5lder. Dina v\u00e4nner b\u00f6rjar gl\u00e4djas \u00e5t sina barnbarn, av m\u00e5nga kallade livets efterr\u00e4tt. Men du f\u00e5r aldrig n\u00e5gra barnbarn, Du f\u00e5r aldrig din efterr\u00e4tt. Du \u00e4r nu inte bara ofrivilligt barnl\u00f6s, du \u00e4r ofrivilligt barnbarnsl\u00f6s ocks\u00e5. Krisen forts\u00e4tter. Din st\u00e4ndiga f\u00f6ljeslagare, din livskris. Den kommer aldrig f\u00f6rsvinna, den kommer alltid vara d\u00e4r att n\u00f6ta. Visa f\u00f6r dig vad du g\u00e5tt miste om, vad du g\u00e5r miste om.<\/p>\n Som nybliven 40-\u00e5ring s\u00e5 trodde jag inte att detta var n\u00e5got som skulle drabba mig \u00e4n. Inte p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r, jag skulle klara mig ifr\u00e5n denna del av barnl\u00f6sheten ett bra tag till. Men s\u00e5 blev en arbetskamrat gravid och hennes mamma, \u00e4ven om hon min arbetskamrat, skulle bli mormor. Den blivande mormodern \u00e4r bara tre \u00e5r \u00e4ldre \u00e4n vad jag \u00e4r. Tre \u00e5r. I hennes gl\u00e4dje, och i hennes dotters gl\u00e4dje, ser jag det som jag aldrig kommer att uppleva. Jag kommer aldrig att bli mamma, jag kommer aldrig bli mormor\/farmor.<\/p>\n Som sagt, jag hade inte v\u00e4ntat mig att uppleva detta redan nu. F\u00f6rra veckan s\u00e5 kom d\u00e5 det efterl\u00e4ngtade barnet\/barnbarnet och den gl\u00e4dje jag s\u00e5g i den nyblivna mormoderns ansikte den kommer jag aldrig att f\u00e5 uppleva. Jag har kommit s\u00e5 l\u00e5ngt i min barnl\u00f6shetsresa att jag kan bli glad f\u00f6r andras skull, men en liten smula avundsamhet\/missunsamhet – det finns alltid d\u00e4r. Det kan jag inte komma ifr\u00e5n. Min barnl\u00f6shet, min barnbarnl\u00f6shet, min livskris kommer vara min st\u00e4ndiga f\u00f6ljeslagare under \u00e5terstoden av mitt liv.<\/p>\n Mina tidigare inl\u00e4gg skrivna p\u00e5 Ofrivilligt barnl\u00f6sas dag g\u00e5r att finna h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n \u203a\u203a 89\/100 #blogg100<\/small><\/p>\nDela:<\/h3>