{"id":3467,"date":"2014-05-08T23:47:04","date_gmt":"2014-05-08T21:47:04","guid":{"rendered":"http:\/\/hoppfull.nu\/?p=3467"},"modified":"2014-05-08T23:47:04","modified_gmt":"2014-05-08T21:47:04","slug":"langtan-bor-i-mina-steg","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/hoppfull.nu\/index.php\/2014\/05\/08\/langtan-bor-i-mina-steg\/","title":{"rendered":"”L\u00e4ngtan bor i mina steg”"},"content":{"rendered":"

Jag best\u00e4llde en bok i dag, ”L\u00e4ngtan bor i mina steg<\/a>”, skriven av Klara Zimmergren. En bok om att l\u00e4ngta och v\u00e4nta p\u00e5 ett barn. Klara ber\u00e4ttar<\/a> sj\u00e4lv att n\u00e4r hon befann sig i barnl\u00f6shetstr\u00e4sket hade velat l\u00e4sa en bok om n\u00e5gon som var i samma situation och av egen erfarenhet vet jag att det hj\u00e4lper. Jag bloggade under mina ”aktiva” \u00e5r i det tr\u00e4sket, om alla f\u00f6rs\u00f6k, om all sm\u00e4rta och all ensamhet. Jag l\u00e4ste \u00e4ven m\u00e5nga bloggar p\u00e5 samma tema och det hj\u00e4lpte, jag var inte sj\u00e4lv med mina underliga tankar, vi var flera som t\u00e4nkte och k\u00e4nde samma sak. Det hj\u00e4lpte. <\/p>\n

Nu f\u00f6rs\u00f6ker jag inte f\u00e5 barn, jag vet att jag aldrig kommer f\u00e5 egna barn, att jag kommer f\u00f6rbli barnl\u00f6s. Men att jag inte l\u00e4ngre f\u00f6rs\u00f6ker inneb\u00e4r inte att jag inte l\u00e4ngre vill. Jag vill fortfarande. S\u00e5 jag \u00e4r och f\u00f6rblir ofrivilligt barnl\u00f6s, hur tragiskt det \u00e4n l\u00e5ter. Jag har dagar d\u00e5 det \u00e4r tyngre och dagar d\u00e5 det \u00e4r l\u00e4ttare, men tankarna finns n\u00e4stan dagligen d\u00e4r. Om barnet som aldrig blev, om den l\u00e4ngtan jag st\u00e4ndigt finns. Om den defekta kropp jag har som inte ens klarar av det som den \u00e4r till f\u00f6r, jo f\u00f6r s\u00e5 t\u00e4nker man vilket \u00e4ven Klara tar upp<\/a>. Att man inte duger. <\/p>\n

F\u00f6r man blir st\u00e4ndigt p\u00e5mind. Det kan vara familjen p\u00e5 t\u00e5get, barnen som leker i parken, nyblivna mammor som stolta g\u00e5r omkring med sina nyf\u00f6dda i barnvagnar, blivande f\u00f6r\u00e4ldrar, blivande mor- och farf\u00f6r\u00e4ldrar. Och s\u00e5 fr\u00e5gan: ”Har du barn?” F\u00f6r i min \u00e5lder s\u00e5 ska man ju ha det, man ska helst ha man ocks\u00e5 men det kan ju ha tagit slut, men barn det ska man ha. Oavsett hur ens livssituation ser ut, det h\u00f6r ju till. Barn. Det som de flesta anser vara meningen med livet, att livet inte ens b\u00f6rjar innan man f\u00e5r barn och att man inte vet vad k\u00e4rlek \u00e4r f\u00f6rr\u00e4n man har f\u00e5tt barn.<\/p>\n

Men tro mig, det finns mening med mitt liv ocks\u00e5 trots att jag inte har barn.<\/p>\n

\u203a\u203a 69\/100 #blogg100<\/small><\/p>\n

Dela:<\/h3>