N\u00e4r jag hade den el\u00e4ndiga lilla plastbiten i mig s\u00e5 bl\u00f6dde jag visserligen (n\u00e4stan) hela tiden, inte stor m\u00e4ngd men \u00e4nd\u00e5 hela tiden. F\u00f6r n\u00e5gra dagar sedan tog kuren med Primolut-Nor slut, mycket sk\u00f6nt med tanke p\u00e5 hur mitt hum\u00f6r blev. Jag b\u00f6rjade bl\u00f6da ig\u00e5r och i natt kom v\u00e4rken, en v\u00e4rk som b\u00f6rjar bak i ryggen vid njurarna ungef\u00e4r och som sen g\u00e5r runt ljumskarna till livmodern. Det k\u00e4nns som n\u00e5gon f\u00f6rs\u00f6ker vrida ut den som en disktrasa och i och med det kommer \u00e4ven st\u00f6rbl\u00f6dningarna. Om vi s\u00e4ger s\u00e5 h\u00e4r, jag har verkligen inte saknat dem. Hoppas detta el\u00e4nde \u00e4r slut snart!<\/p>\n